Artiklar och beskrivningar

om vävning och Weavepoint

Färgeffekter - "falsk dubbelväv"

Alla som läser amerikanska vävtidningar och vävböcker har nog upptäckt att man där har ett helt annat sätt att beskriva bindningar än vad vi har. Själv tycker jag ofta det är tillkrånglat - ungefär som "solva som droppdräll, trampa som daldräll". Vad det nu kan bli! Men ett annat sätt att se på bindningar kan göra att man får hjälp att utveckla sin vävning.

I mina vävböcker finns under rubriken färgeffekter bindningar som bildas av rutor i tuskaft, rutor med varpflotteringar och med inslagsflotteringar. Kombinationen av tuskaft och flotteringar gör att flotteringarna glider över varandra, och det får till följd att trådarna lägger sig i bågar. Hur mycket de böjer sig beror på täthet och material. I ett vävprogram visas trådarna helt raka.

Ett par exempel:

Och en färgeffekt som under förra vintern (2006) förekom i ett flertal varianter i kappor och jackor, ofta med fler än två färger.        

I Handwoven nr 1/2006 finns flera beskrivningar av vad som kallas "deflected doubleweave" (deflect - böja [sig] åt sidan). Den vävstrukturen har man tidigare kallat "false doubleweve". Det är samma idé som ovan, men man väljer att se det som en sorts dubbelväv med en vit och en svart varp med trådarna i grupper.

I beskrivningen nedan förenklas det genom att varannan ruta alltid binder i tuskaft.

Bilden till vänster visar hur man tänker sig de två varparna, som består av grupper av varptrådar (här fyra trådar). Det är två separata lager som inte hänger samman

Bilden till höger visar hur trådgrupperna flotterar över eller under varandra och binder samman varparna och bildar ett mönster/färgeffekt.

   Bindningen ovan visad som tyg.

När man, som i skandinaviska vävböcker, ser det som en bindning där man lägger till en färgordning är det svårt att planera ett mönster. I Handwoven visas ett sätt att leka fram ett mönster i datorn. Beskrivningen utgår från att båda lagren binder i tuskaft, och att färgordningen alltid är sådan att en grupp svarta trådar alternerar med en grupp vita.

Välj fyra skaft och fyra trampor, varannan tråd (i verkligheten trådgrupp) svart, varannan vit. Lägg in en solvning och en trampning. Fyll först varannan ruta i uppknytningen - de grå rutorna, i vävprogrammet blir de svarta - det är rutorna för tuskaftsbindningen. Fyll därefter en del av de andra rutorna i uppknytningen. Testa med andra solvningar och trampningar.

Så långt Handwovens beskrivning.

För att få den fullständiga inredningen till väven kan man använda Partimönster 1 och göra en mall. Om man tänker sig att varje trådgrupp ska bestå av fyra trådar kommer mallen att se ut så här:

Jag har valt att bara lägga in tuskaften = de grå rutorna i uppknytningen, då kan mallen användas till andra mönster på fyra skaft/partier. Efter att ha använt mallen lägger man till i uppknytningen enligt mönstret.

Artikeln School för Weavers, designing deflected doubleweave av Madelyn van der Hoogt finns på nätet HÄR.

Obs att i artikeln är fylld ruta = höjd varptråd.